Nu tänkte jag visa vad jag har hållt på med på målarfronten de senaste veckorna.

Den 17/2, för nästan precis en månad sen hjälpte pappa mig att handla två stora taveldukar. Jag hade länge haft flera olika ideér om vad jag skulle måla på dessa.
De flesta handlade om olika typer av abstrakt konst, mycket och stark färg. Men som vanligt blev det inte alls som planerat. När jag väl stod där med penseln i hand, då hittar jag på något helt nytt!

Det jag hittar långt bak i huvet är en bild av en slank kvinna som självsäkert går mot betraktaren, över en öde slätt. En lugn blå-lila tavla.

Haha! Jovisst. Så blev det inte heller.


Den enorma duken har invarderat mitt rum.

Här syns början till en himmel, en horisont och enlätt skiss till en människa.


Vidare så har det börjat komma till lite moln.



Kroppen börar ta form och marken har fått lite grundfärg.
Vid det här laget började jag få en mer konkret bild av hur resultatet skulle bli.



Trodde jag ja!
Det blir aldrig aldrig någonsin som man tänker sig först. Man hittar på så mycket nytt på vägen. Om jag bara kunde visa er bilden i mitt huvud skulle ni förstå hur stor skillnaden är. Men det bästa av allt är ändå att det alltid blir så mycket bättre än vad jag tänkt först!


Såhär ser den ut nu, fortfarande inte klar.





Man kan inte styra sin kreativitet, men om man lyckas knuffa den lite åt ett håll, då kan det bli riktigt bra.

Och slutligen, till den mest spännande frågan:
Nå, vad tycker ni?